Då var dopet avklarat! Det var så fint i kyrkan, jag blir så känslosam och höll på att börja gråta till "du vet väl om att du är värdefull" men det lyckades jag avstyra! Olivia och morfar fick leka borta i lekhörnan för hon hade inte alla ro att sitta stilla, men vad gör det :-)

När vi fick sätta oss för att lyssna på resten av prästens babbel så pustade jag ut och trodde jag hade klarat även detta dop utan tårar, men så kom sista sången som var "du är aldrig ensam" (skriven av Mauro Scocco), då brast det fullständigt, jag kunde ju inte sluta gråta heller.. Lite jobbig sitts när man sitter där framme, men men så blev det. Det var många tankar som flög omkring i huvudet under den sången.

Wilma skötte sig exemplariskt både i kyrkan och under fikat. Hon fick många fina presenter och det var roligt att så många kom! ❤

Nu är vi hemma och har plockat fram alla hennes saker och ställt dom i hyllan. Vi är trötta allihop och sitter bara och tar set lugnt, Wilma har ätit och sover nu igen. Det har varit många intryck för henne idag, lilla pluttan!